extra-background

Rapport nyanserar bilden av lärarutbildningen

17-03-01 20.06

fb-avsnitt1

På senare år har de olika lärarutbildningarna i Sverige byggts ut, och det finns en tydlig trend med allt fler studenter som börjar plugga till lärare. En följd av detta är att i stort sett alla behöriga antas och att det på de olika lärarutbildningarna förekommer studenter med låga poäng från högskoleprovet och låga betyg från gymnasieskolan. Detta uppmärksammas ofta i debatten, men ger en missvisande bild av lärarstudenterna som grupp. Detta enligt en rapport från Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som släpptes i januari 2017.

Gruppen lärarstudenter kännetecknas snarare av stor spridning i betygen de har från gymnasieskolan. Särskilt gäller detta studenterna på ämneslärarutbildningen. Studenternas förkunskaper från gymnasieskolan påverkar också i hög grad studenternas avhopp från, och prestationer på, lärarutbildningen.

I SVD pekar rapportförfattaren Fredrik Svensson på att det i skoldebatten verkar finnas en uppfattning om att avhoppen från lärarutbildningarna beror på dålig kvalitet och låga krav på utbildningen och att det är de ambitiösa studenterna som väljer att hoppa av. En uppfattning han bestämt avvisar:

– Så är det absolut inte. Och det får man säga är väldigt positiva nyheter för lärarutbildningen. Inget tyder på att de duktigaste väljer bort lärarutbildningen när de väl börjat, säger Fredrik Svensson.

När studenterna delas upp efter gymnasiebetyg visar det sig att de med relativt goda gymnasieresultat stannar på de olika lärarutbildningarna i ungefär lika hög grad som studenter med liknande studieresultat stannar kvar på andra utbildningar. Bland studenterna med högst gymnasiebetyg hoppade 15 procent av tidigt från utbildningarna till förskollärare och ämneslärare, och 13 procent från utbildningen till grundskolelärare. Motsvarande andel för utbildningarna till civilingenjör och sjuksköterska var 10 respektive 14 procent.

Analysen visar också att studenterna med låga gymnasiebetyg tar färre högskolepoäng än studenterna som klarade sig bättre på gymnasiet. Också här är sambandet tydligast i ämneslärarutbildningen.

– Har man låga betyg från gymnasiet verkar man helt enkelt ha svårt att klara av vissa utbildningar fast man är behörig. När det gäller ämneslärarutbildningen är det ganska många som har de här relativt låga betygen från gymnasiet, säger Fredrik Svensson till SVD.

Inga kommentarer till "Rapport nyanserar bilden av lärarutbildningen"