Strax innan stängning besöker jag min lokala matvarubutik. Jag möter en förälder. – Är det du Anne-Marie? frågar hon och jag kan förstå av hennes tveksamhet att åren har gått. Hon ler. Trots att hon är ensam ser jag hennes barn framför mig. Min elev en gång. Nu vuxen. Jag frågar om det gått bra för eleven, för barnet hennes? Hon ler:

- Ja det har gått mycket bra för henne. Jag måste tacka dig för det.

Jag blir glad. Jag har varit en del av en människas liv under en för mig ansvarsfull tid. Det har varit meningsfullt också för mig. Jag vill återge dessa händelser ur ett lärarliv. Det är några skälvande timmar innan året 2012 ringer ut och det nya ringer in. Under hela detta år har jag bloggat här. Om läraryrket och för att ge en bild av ett yrke för att du, ja just du, ska utbilda dig till lärare. För mig har det varit ett stort och ansvarsfullt uppdrag. Jag ser uppdraget som en liten del av den framtida demokratin – den att du ska utbilda dig och de barn som kommer att få möta dig. Jag ser barn överallt, och nya i barnvagnar, som behöver just dig. Lärandet handlar om det framtida, om det samhälle vi kommer att få, om den kunskap och de erfarenheter skolan ger unga människor för att verka självständigt och med ansvar om sig själva, andra om om världen i sin helhet. En av de teoretiker du får möta i din utbildning är John Dewey. Han säger att ”undervisningens viktigaste uppgift,  att ge livet en rikare innebörd” (Dewey, 1999, s 286). Och jag håller med. Det innebär att lärare  också kan, ska och få uppleva att det som äger rum mellan lärare och elev som något oerhört utmanande och berikande, något verkligt.

- Det går bra för henne, säger föräldern. Det bådar gott tänker jag. Med dessa ord avslutar jag mitt skrivande här men räcker ut min pedagogiska hand till dig. Kom!

Nu söker fler till lärarutbildningarna. Det är roligt att läsa. Det ska naturligtvis bli fler som söker då lärarutbildningen innebär många vägar och många möjligheter. Vilken lärare vill du bli?

Kanske de minnen man har av sin egen skolgång sätter käppar i hjulet. Skolan är ingen plats man vill tillbaka till. Och jovisst, det ser inte så roligt ut om man läser dagens tidningar om lärarnas arbetsbörda och lönen som behöver ses över. Trots det är vi många inom läraryrket som förändrar skolans sätt att arbeta. Som förnyar undervisningarna med hjälp av teknik och som värnar relationerna till eleverna och till själva innehållet. När du väljer att bli lärare har du fyra års studier som ger dig möjlighet att bli den lärare du själv önskade att du hade. Den läraren ska du utbilda dig till.

Jag ser fram emot att möta dig som kollega. Vi kanske träffas i en skolkorridor, i någon diskussion på de många lärarbloggar som finns, eller i en framtida bok du skriver om pedagogik och lärande eller så träffas vi då jag sitter med någon elev som berättar om sin lärare med värme och glädje och som inte slutar att berätta om franska revolutionen eller visar ett nytt sätt att räkna och som rättar mig då jag nämner planeternas förhållande till jorden i fel ordning. Då nämns ditt namn och då möter jag din profession. I barnet, i eleven och i ungdomen.

Välkommen till yrket!

Musikläraren! Om jag fick hylla en lärare så hyllar jag idag musikläraren. För där varje steg tas i Luciatågen, där varje sång ljuder i skolmörkret finns en musiklärare. Och kören i skolan kan innehålla alla årskurser vilket är en stor sak. En kör är utan gränser för årskurserna. Jag vill hylla musikläraren och välkomna dig som vill bli en!

Vill du också hylla en musiklärare? Gör det på lärarhyllningen.se!

Jag talade med en blivande lärare. Frågade om yrkesvalet. Varför lärare?

Han tänkte efter länge. Pratade om kunskaperna, om eleverna, om generositeten. Kanske tänkte han att det var något slags kall. Jag lyssnade in. Att tänka om sitt blivande yrke är något helt annat än att tänka om ett yrke som man ska välja att studera till. Det är också en helt annan sak att vara lärare och önska andra att bli det. Vi satt tysta och tänkte på läraryrket. Skulle fånga det med våra ord. Det ville sig inte riktigt.

- Jag tror det handlar om något med hjärtat. Något man liksom brinner för. Och när man brinner för något som man är intresserad av så kan det bli en möjlighet för en annan människa. När man ser hur eleverna fattar något … när de  förstår något som de kommer ha användning för och som gör att de blir medvetna om samband. Då! Man vill något med sitt stora hjärta.

Jag läste en liten artikel om en blivande lärare. Han berättade om varför han ville bli lärare. Och jag kände igen mig i hans svar. Han ville bli lärare för att vara bland människor, vara bland verkliga människor. Jag vet inte hur många blogginlägg jag har skrivit som rör just denna tanke – den om att vara bland människor, bland elever, bland barn. Att lära sig om hur barn tänker och hur de utvecklar sina tankar och sin förståelse. Då jag utbildade mig till lärare lämnade jag ett arbete, ett roligt, utmanande arbete, inom musikbranschen. Några sa att jag var tokig, andra fick upp ögonen för läraryrket. Idag vill vi öppna ögonen på er som funderar på ett lärararbete – och säga kom!